Dental Scope: gratis interaktiv tandanatomi i 3D

Vad du kan göra

• Utforska hela munnen i 3D: skalle, överkäke, underkäke, tandkött och alla permanenta tänder, inklusive tredje molarerna (visdomständerna).
• Se in i varje tand: emalj, dentin, rotcement, parodontalligament, pulpakammare, pulpahorn och rotkanaler.
• Dissekera anatomin: separera lagren steg för steg, eller lägg ut varje struktur sida vid sida.
• Snittvy: skär genom modellen och se tvärsnitt av tänder och ben.
• Tre numreringssystem: FDI (ISO 3950), Universal (ADA) och Palmer, som du kan växla mellan när som helst.
• Nerver, kärl och muskler: n. alveolaris inferior, n. lingualis och de övre alveolarnerverna, käkleden och tuggmusklerna.
• Sök: efter valfri struktur eller tand med namn eller nummer.
• Engelska, svenska, tyska, spanska och latin: byt språk med flaggorna högst upp i utforskaren.

Alla 32 permanenta tänder

Varje länk öppnar 3D-utforskaren med den tanden vald.

Tandnumreringssystem

Tandläkare anger tänder med en kort kod. Dental Scope visar alla tre system som används i dag, så att du kan lära dig läsa vart och ett. Ta underkäkens vänstra första molar som exempel:

Tandtyper

Den permanenta tandsättningen har åtta tänder i varje kvadrant: två incisiver, en hörntand, två premolarer och tre molarer. Typiska läroboksvärden visas; den individuella anatomin varierar.

Ordlista för tandanatomi

Strukturerna du kan välja i 3D-modellen, kortfattat.

Tandens delar

Krona

Den del av tanden som är täckt av emalj, ovanför emalj-cementgränsen. Utgör tandens arbetsyta för att skära, slita sönder eller mala.

Rot

Den del av tanden som är täckt av rotcement, förankrad i alveolarbenet och fäst vid det via parodontalligamentet. Förankrar tanden i käken och överför tuggkrafterna till benet.

Emalj-cementgränsen (ECG)

Emalj-cementgränsen: linjen där kronans emalj möter rotens cement, även kallad cervikallinjen.

Rotspets (apex)

Rotens spets.

Tandvävnader

Emalj

Kronans yttre hölje och den hårdaste vävnaden i människokroppen, huvudsakligen uppbyggd av hydroxiapatitkristaller. Ger en slitstark yta för tuggning och skyddar det underliggande dentinet.

Dentin

Den mineraliserade vävnad som utgör huvuddelen av tanden, under emaljen i kronan och under rotcementet i roten. Stöder emaljen och omsluter pulpan. Dentinkanaler förbinder det med pulpan, vilket gör det känsligt.

Rotcement

Ett tunt lager mineraliserad vävnad som täcker rotdentinet. Ger fäste åt de fibrer i parodontalligamentet som håller tanden i sin alveol.

Pulpa

Den mjuka bindväven i tandens mitt, med blodkärl, nerver och de odontoblaster som bildar dentin. Bildar dentin, försörjer tanden med näring och förmedlar känsel.

Pulpakammare

Den del av pulparummet som ligger i kronan och i tandens cervikala del. Rymmer kronpulpan; utskotten mot kusparna bildar pulpahornen.

Pulpahorn

Ett utskott av pulpakammaren mot en kuspspets eller incisalkant.

Rotkanaler

Den del av pulparummet som löper genom roten eller rötterna, från kanalöppningarna till foramen apicale. Leder pulpans nerver och blodkärl mellan tanden och de omgivande vävnaderna.

Foramen apicale

Öppningen vid eller nära rotspetsen där nerver och kärl går in i och ut ur pulpan.

Parodontium (tandens stödjevävnader)

Parodontium

De vävnader som stöder tänderna: gingiva, parodontalligament, rotcement och alveolarben.

Gingiva (tandkött)

Tandköttet: den del av munslemhinnan som täcker alveolarutskotten och omger tändernas halsar. Skyddar de underliggande parodontala vävnaderna och bildar en tätning runt varje tand.

Parodontalligament (PDL)

Ett tunt lager fibrös bindväv mellan rotcementet och alveolarbenet. Håller upp tanden i alveolen, dämpar tuggkrafterna och ger sensorisk (proprioceptiv) återkoppling.

Överkäkens alveolarutskott

Den benkam på maxillan som innehåller överkäkständernas alveoler (tandfack). Stöder och förankrar tänderna via parodontalligamentet.

Underkäkens alveolarutskott

Den övre delen av underkäkskroppen, som innehåller underkäkständernas alveoler. Stöder och förankrar underkäkens tänder.

Käkar och käkled

Maxilla (överkäke)

Det parade ben som bildar överkäken. Det bär överkäkens tänder, bildar större delen av hårda gommen och delar av orbitabotten och näshålan, och innehåller bihålan i överkäken (sinus maxillaris). Stöder överkäkens tänder och mellanansiktet.

Maxillary sinus

Ett luftfyllt hålrum i överkäksbenets kropp, under ögonhålan och lateralt om näshålan. Golvet ligger nära de övre premolarernas och molarernas rötter. Slem förs mot en öppning högt på den mediala väggen och vidare till mellersta näsgången. Det visade rummet är härlett från atlasens överkäksben med ungefärliga avstånd; ostium och dränageväg är inte modellerade. Gör skallen lättare och ger rösten resonans. Slemhinnan dräneras till näsan.

Mandibel (underkäke)

Underkäken – skallens enda rörliga ben. Den består av en hästskoformad kropp och två uppåtriktade grenar (rami) som slutar i processus condylaris och processus coronoideus. Bär underkäkens tänder och rör sig i käklederna vid tuggning, tal och sväljning.

Underkäkens ledhuvud

Det rundade huvudet på underkäkens processus condylaris, som ledar mot tinningbenet i käkleden. Roterar och glider framåt när munnen öppnas.

Käkleden (TMJ)

Käklederna förbinder underkäken med tinningbenen. Var och en är en synovialled där underkäkens ledhuvud ledar mot fossa mandibularis och tuberculum articulare, åtskilda av en ledskiva (discus articularis). Tillåter både gångjärnsrörelse (rotation) och glidrörelse (translation), så att käken kan gapa stort och röra sig åt sidorna.

Ledskiva (discus articularis)

En tät fibrös skiva mellan underkäkens ledhuvud och tinningbenet som delar varje led i ett övre och ett nedre ledrum. Möjliggör mjuk rotation och glidning och fördelar belastningen över leden.

Foramen mandibulae

Öppningen på insidan av underkäkens ramus där n. alveolaris inferior och kärlen går in i mandibularkanalen.

Foramen mentale

En öppning på underkäkens utsida, vanligen nära premolarernas rotspetsar, där n. mentalis och kärlen kommer ut.

Nerver och kärl

Nervus alveolaris inferior

En gren av trigeminusnervens mandibulara gren (V3). Den går in genom foramen mandibulae och löper i mandibularkanalen under underkäkständernas rötter. Känsel till underkäkens tänder; avger n. mentalis och fortsätter som n. incisivus.

Nervus mentalis

Den terminala gren av n. alveolaris inferior som kommer ut genom foramen mentale. Känsel till underläppen, hakan och den labiala gingivan vid underkäkens framtänder.

Nervus incisivus

Fortsättningen av n. alveolaris inferior inne i benet, framför foramen mentale. Känsel till underkäkens hörntand och incisiver.

Nervus lingualis

En gren av trigeminusnervens mandibulara gren (V3) som löper framåt medialt om ramus, nära den linguala kortikalisen vid tredje molaren, till munbotten och tungan. Allmän känsel till tungans främre två tredjedelar, munbotten och den linguala gingivan; den leder även smakfibrer från chorda tympani.

Nervus infraorbitalis

Fortsättningen av n. maxillaris (V2) genom orbitabotten, som når ansiktet genom foramen infraorbitale. Känsel till nedre ögonlocket, näsans sida och överläppen; avger de främre (och, när de finns, mellersta) övre alveolarnerverna.

Rami alveolares superiores posteriores

Grenar av n. maxillaris (V2) som går in i maxillans baksida nära tuber maxillae. Känsel till de flesta av överkäkens molarer och deras buckala gingiva.

Ramus alveolaris superior medius

En gren av n. infraorbitalis som bara finns hos en del av befolkningen. När den finns: känsel till överkäkens premolarer och en del av den första molaren.

Rami alveolares superiores anteriores

Grenar av n. infraorbitalis som löper nedåt i maxillans främre vägg. Känsel till överkäkens incisiver och hörntand.

Nervus palatinus major

En gren av n. maxillaris (V2) från fossa pterygopalatina. Den löper ned genom canalis palatinus major tillsammans med a. palatina descendens och kommer ut genom foramen palatinum majus, palatinalt om överkäkens molarer. Känsel till hårda gommen och gomsidans tandkött från hörntanden och bakåt; vid hörntanden överlappar området med n. nasopalatinus.

Nervus nasopalatinus

En gren av n. maxillaris (V2) som lämnar fossa pterygopalatina genom foramen sphenopalatinum, löper nedåt och framåt på nässkiljeväggen och når munnen genom canalis incisivus, strax bakom de centrala incisiverna. Känsel till nässkiljeväggen och till gomslemhinnan och tandköttet på gomsidan av de sex främre överkäkständerna. Höger och vänster nerv förenas innan de kommer ut genom foramen incisivum.

Arteria alveolaris inferior

En gren av a. maxillaris som följer n. alveolaris inferior genom mandibularkanalen. Blodförsörjning till underkäken och underkäkens tänder.

Tuggmuskler och ansiktsmuskler

Musculus masseter

En tjock, fyrsidig muskel från arcus zygomaticus till utsidan av underkäkens vinkel och ramus. Höjer underkäken (stänger käken); en kraftfull tuggmuskel.

Musculus temporalis

En solfjäderformad muskel från skallens sida som fäster på underkäkens processus coronoideus. Höjer underkäken; de bakre fibrerna drar den bakåt.

Musculus pterygoideus medialis

En muskel på insidan av underkäkens ramus, en spegelbild av m. masseter. Höjer underkäken och hjälper till att föra den framåt och åt sidan.

Musculus pterygoideus lateralis

En tvåhövdad muskel som löper framåt från ledhuvudet och ledkapseln till kilbenet. För underkäken framåt och hjälper till att öppna käken och föra den åt motsatt sida.

Musculus buccinator

Kindens muskel, djupt i munhålans sidovägg. Håller kinden mot tänderna och håller kvar födan på tuggytorna under tuggningen.

Musculus orbicularis oris

Den slutmuskelliknande muskel som omger munnen inne i läpparna. Sluter och formar läpparna vid tal, ätande och mimik.

Musculus mentalis

En liten muskel i hakan. Lyfter och skjuter fram underläppen och rynkar huden på hakan.

Vanliga frågor

Vad är Dental Scope?

Dental Scope är en gratis, interaktiv 3D-modell av människans tandanatomi med öppen källkod som körs i webbläsaren. Du kan rotera skallen och käkarna, välja vilken som helst av de 32 permanenta tänderna, skala bort emalj och dentin för att se pulpan och rotkanalerna, och titta på nerverna, kärlen och musklerna runt tänderna.

Är Dental Scope gratis?

Ja. Det är gratis att använda utan konto eller installation, och källkoden är öppen under MIT-licensen. 3D-anatomin är härledd från BodyParts3D och delas under CC BY-SA 2.1 Japan.

Vem är det till för?

Tandläkarstudenter, tandhygieniststudenter och blivande tandsköterskor, lärare som vill visa en 3D-modell i undervisningen och alla som är nyfikna på hur tänder är uppbyggda och numrerade.

Vilka tandnumreringssystem stöds?

Alla tre vanliga system. FDI-systemet (ISO 3950), som används i Sverige, har två siffror: kvadrant och sedan position, så underkäkens vänstra första molar är 36. Universal-systemet, som används i USA, numrerar tänderna 1 till 32, vilket gör samma tand till #19. Palmer-notationen anger kvadrant och position, här LL6. Växla mellan dem med knapparna FDI, UNI och PAL.

Kan jag se inuti en tand?

Ja. Välj en tand och öppna Dissekera anatomin för att dela upp den i emalj, dentin, rotcement, parodontalligament, pulpakammare och rotkanaler, eller använd Snitt-verktyget för att skära genom modellen.

Fungerar det på mobiler och surfplattor?

Ja, i alla aktuella versioner av Chrome, Edge, Firefox och Safari med WebGL, på dator, surfplatta och mobil.

Vilka språk finns det på?

Engelska, svenska, tyska, spanska och latin. Hela utforskaren är översatt, även de anatomiska namnen och beskrivningarna; välj språk med flaggorna högst upp.

Kan Dental Scope användas för diagnostik?

Nej. Dental Scope är enbart ett referensmaterial för utbildning. Tändernas inre vävnader är modellerade med förenklade proportioner och nerver och kärl följer en anatomisk atlas, inte mätningar på en enskild person, så det får inte användas för diagnostik, behandlingsplanering eller kliniska beslut.

Anatomiska källor och licenser

Skapad av Yoseph. Källkoden finns på GitHub. Käkarna, tänderna, skallen och musklerna kommer från BodyParts3D, © The Database Center for Life Science, licensierat under CC Attribution-Share Alike 2.1 Japan. Tredje molarerna, tandköttet, alveolarbenet och käkleden är härledda från dessa modeller; emalj, dentin, rotcement, parodontalligament, pulpa och kanaler är modellerade med förenklade proportioner. De dentala nerv- och kärlförloppen följer Z-Anatomy-atlasen (CC BY-SA 4.0), anpassad till de här käkarna; de övre alveolarnerverna, v. alveolaris inferior och plexus pterygoideus är schematiska. Tilläggen V1, VII, IX, X och XII, markörer för skallens nervutgångar och käkledsrörelsen är schematiska undervisningsexempel. Bihålorna i överkäken är modellerade inuti överkäken, eftersom ingen av källorna innehåller dem.

Dental Scope är ett referensmaterial för utbildning. Det är inte avsett för diagnostik, behandlingsplanering eller kliniska beslut.